Gå till innehåll

Arkiv

Kategori: okat


Det skrivs en del fantasy i dagens Sverige. Jag nämner inga namn. Jo, ett måste jag nämna: mitt eget. För även jag har försökt mig på denna genre, även jag har frossat i ord som dagvard, vånstuga, kokerella, stoltare. Även jag har skapat en arkaisk fantasivärld där det äventyras och stås i, där det möts gåtfulla typer och där skarpskurna, heroiska gestalter skapar legender och myter, myter som jag återger för er.

En sådan myt är den om Agajan, en rokkansk äventyrare, och romanen ifråga heter just ”Agajan äventyraren”. Han går i tjänst hos en viss kung och utför tolv stordåd, och allt vad det innebär kan jag inte berätta här. Det viktiga är emellertid att Agajan förändras i processen, han har en guru som ger honom ledtrådar och uppdragen leder vår hjälte till ljus och mörker, till skatter och monstra, och när allt är över har mycket förändrats – inte minst vår hjälte.

Det finns andliga lärdomar, traditionell fördjupning. Det är inte bara svärd och svartkonst, häxeri och hirschfängare; det är även esoterisk kunskap, stillhet och meditation. Och kärlek, kärleken till Atyescha, Skogens Vilda härskarinna. Hon bor i Fagergrenar, en sant nordisk urskog:

Agajan gav sig av, red östanåt till skogen vid namn Fagergrenar.

Under rittens andra dag märkte han hur floran blev allt vackrare: granar höga som spiror, raka, höga tallar med solbränd bark, bestånd med lummigt gröna björkar och lönnar, liksom allsköns blommor, mossor, buskar och gräs – för att inte tala om hjortar i gläntor, ekorrar kilande uppför tallarna, gnyende sorkar, smygande rävar och annat liv som anades i snåren. Och fåglar av olika slag såsom lövsångare, finkar, sparvar, spovar, gökar, orrar och ripor. Där han red tänkte Agajan att det minsann var en fager skog, detta måste vara Fagergrenar!

Sedan träffar han sin drömkvinna och de leker. Sedan fortsätter han sina uppdrag, sina tolv uppdrag, men Atyescha är inte ute ur handlingen för det.

Boken finns som e-bok, lämplig att läsa på läsplatta och i mobil (samt på skärm). Du tankar ner filen gratis här enkelt och smidigt, utan koder och verifieringar. För den som tvekar att ens ladda ner denna gratisfil, med baktanken ”det är gratis, alltså värdelöst” kan jag bara säga att jag som skribent även varit professionellt publicerad. Så kvaliteten, tja, den vågar jag nog garantera – i vart fall är jag ingen fullständig färsking i dessa sammanhang.

Och till den som tvekar att ladda ner en främmande fil med allt vad det innebär, kan jag bara säga: jag lejde ut konverteringen av Worddokumentet till en kompis, en synnerligen Vänlig Själ, och sedan laddade jag ner den färdiga e-boksfilen till min dator utan att något skadligt hände. Och re dator, stationär dator, så visst går filen att läsa på skärmen med ett program som exempelvis Calibre; det använder jag. Jag kan med den ändra storlek på satsytan, bryta rader som jag vill och klicka fram ett visst kapitel, det där som är själva vitsen med e-böcker. Men bäst funkar det nog i en läsplatta, dvs en bärbar elektronisk bokläsare: lätt att bära med sig på bussen och i hängmattan. Även i mobil och Blackberry osv fungerar det eftersom filen är av EPUB-format, en standard i dagens e-boksvärld.

Summa summarum: ta och läs en fantasy av en författare med traditionell känsla, en författare utan ängsliga PK-böjelser och utan nihilistiska eftergifter. Jag pendlar djupet i traditionen, i historia och myt, och allt flödar samman i ”Agajan äventyraren”.

Mer info om romanen här.

(Bild Albrecht Dürer)

Dagens datum är den 3 januari 2011. Politiken har väl ledigt nu på grund av helgerna men det avskräcker inte mig. Här tänkte jag reflektera lite över svensk politik av idag, dess fattigdom och enfald.

Om svensk partipolitik, svensk riksdagspolitik har någon gemensam nämnare så torde det vara ”anti-SD”. Ta bara vänstern och MP som inte är några vänner av operationen i Afghanistan, detta att svensk trupp är där. Men när det i höstas skulle beslutas huruvida truppen skulle tas hem eller vara kvar, kollade V och MP snabbt vad SD ansåg i frågan – och eftersom SD ansåg att truppen skulle tas hem, ja se, då var MP och V plötsligt stora vänner av imperialism och stöveln i nacken. Med andra ord, de stod upp för fortsatt svensk truppnärvaro, det var fint och bra och progressivt eftersom SD, svensk politiks Svarte Petter, förespråkade att ta hem det svenska förbandet.

Vad mer? Reinfeldt styr som statsminister men koll på läget saknar han fullständigt. Han vågar inte ta tjuren vid hornen, han vågar inte problematisera invandrarfrågan. Att börja med att se över flyktingpolitiken (som idag är för liberal, alldeles principlös, ”alla får stanna”) vore ett bra första steg men han är inte mäktig detta steg eftersom han är en populistisk fåne, mest inställd på att leverera bekväma beslut.

Om SD kan mycket sägas. Dock är det principiellt – Rent Principiellt – bra att de kommit in i riksdagen och kunnat börja driva sin agenda. På några års sikt kommer detta att få stor effekt. De driver frågor i tiden som inga andra partier orkar röra vid. De bryter tabun, de vågar tala om problemen – med för stor invandring och dess åtföljande problem, som kritiklöst skyfflande av pengar och bidrag över invandrarna. Viss invandring och rimlig omsorg om deras öde måste tas men idag är ”invandraren” helig, det är ett tabu att behandla denne som övriga medborgare, dvs utan mannamån.

För övrigt vet jag inte vad jag ska kommentera. De förändringar som förestår är så stora att beslut i riksdagen inte tycks spela någon större roll. Imperiet håller på att gå under och barbarerna är här – vad göra? Ett TV-program nyss talade om olika hot som väntar världen, som klimathot, biohazard, krig och så vidare, ja det var en hel del alternativ som gicks igenom. Problemet var bara att de tog varje hot för sig, de fick inte in i sin skalle att kombinationer av olika hot också kan uppstå och är lika sannolikt, ja mer än sannolikt. Att bara räkna med hot A, B, C och överväga ja/nej för varje är ju nördigt i överkant, ett skolexempel på oförmåga att se helheten.

Så de närmsta åren blir spännande. Ett kollapsande imperium (för stor stat med för många åtaganden) jämte klimathot och lite biostridsmedel på vift, kärnvapen och annat, det blir en spännande brygd. — Jag inledde med att tala om svensk politik och hamnade i det globala – så kan det bli. Men jag kan inte sluta tänka på detta globala perspektiv, de utmaningar vi står inför. Risken är att man blir Cassandra och börjar njuta av svartmålningen; jag är medveten om det. Det finns dock saker vi kan göra, vi som individer kan redan nu planera för livet efter kollapsen. Bunkra livsmedel och legala droger (cigg, kaffe, sprit, de blir bra valuta när det rasar samman) och bed, mina vänner bed!

Ett inlägg på Svenssongalaxen om Reinfeldt

Artikel av mig i Vårt Försvar om den globala utvecklingen framöver

Detta är programförklaringen för denna blogg, ”Rent Principiellt”. Jag som skriver bloggen heter Lennart Svensson. Jag är författare med titlar som ”Eld och rörelse”, ”Antropolis” och ”Till Smaragdeburg” bakom mig.

Jag skriver denna motpolsblogg. Det är en politisk blogg, en radikalhögerblogg. Det kommer att handla om traditionalism och nationalism, om kristendom och övrig religion och esoterica. Det kommer att handla om kultur och litteratur med en visst djup, kultur som är affirmativ och positiv. Nihilism och ateism, hjärndöd modernism och hatpropaganda, PK-ism och urbant kaffeprat – detta kommer ni däremot inte att finna här.

Men ni kommer att finna skogarnas sus, metallens klang, blodets pulserande och solens sken. Ni kommer att finna höga berg och djupa dalar, recensioner, noveller och satiriska inslag, konservatism och högerfrågor. Ni kommer att finna poesi, kåserier och krönikor.

Detta är det första inlägget i ”Rent Principiellt”. Och nu är jag alltså här på motpol och här tänker jag blogga om diverse saker som ligger mig om hjärtat. Jag har även en annan blogg, Svenssongalaxen, och till den får jag kanske tillfälle att länka framöver.

Det finns mycket att göra! Det finns, som jag ser det, oplöjda fält i Sveriges kulturliv, och motpol är ett utmärkt sätt att plöja och så på dessa fält. Och ”schon grünelt es” – snart grönskar det – säger jag denna januaridag. Väl mött framöver.